MENY
För drygt en vecka sedan åkte jag hem till Sverige och fick äntligen träffa min familj igen. Jag kunde bara stanna kvar hemma några få dagar innan jag var tvungen att åka tillbaka men fick iallafall komma hem och fira jul med min familj vilket betydde jättemycket. Jag hade verkligen längtat efter att få åka hem och träffa alla igen och det kändes nästan helt overkligt först att jag faktiskt fick komma hem. Jag var så lycklig när jag satt på planet och kunde knappt tro att jag faktiskt var på väg hem. Det var som att ingenting av det som varit längre spelade någon roll, som att ingenting längre kunde nå mig, utan att det enda som betydde något var att jag skulle få komma hem igen.
Ända sedan den första dagen jag kom hit till England har jag ett det lite som ett mål att stanna kvar och kämpa på oavsett vad som händer för att sedan få åka hem och fira jul med min familj. För det mesta trivs jag väldigt bra men ibland när man har en dålig dag eller så då kan det vara lite tufft att vara ifrån sin familj. Det har varit gånger när det varit lite tufft och jag bara har velat åka hem, men då har jag alltid tänkt att “om du åker hem nu så kommer du att vara så besviken på dig själv” så jag har stannat kvar och det är jag väldigt glad över.
Det var väldigt roligt att få träffa alla igen och jag är verkligen tacksam över att jag kunde åka. Men som allt annat tar det roliga slut och i onsdags var det dags för mig att åka tillbaka till Newmarket. Mamma och Pappa följde med mig ut till Skavsta där jag sedan tog flyget till Stansted. Jag är väldigt glad att jag kunde åka även om tiden hemma gick alldeles för fort. Nu när jag sitter här på mitt rum i Newmarket och allt är som vanligt igen känns det precis som att jag aldrig ens var där.
Det kändes ganska tungt att lämna familjen och åka tillbaka hit igen. Det känns ledsamt att jag går miste om så mycket tid tillsammans med min familj. Man vet aldrig hur mycket tid man har tillsammans eller om man kommer att träffas igen, så det gäller att ta vara på allt så mycket som möjligt. Då känns det så dumt att jag är här borta liksom. Å andra sidan känner jag mig heller inte redo att åka härifrån än. Jag älskar Newmarket, trivs i stallet och lär mig så mycket varje dag. Jag försöker att tänka att det här är den största utmaning jag stått för och att det såklart kommer att vara jobbigt ibland, men att jag kommer att lära mig så mycket och klara av det.
Min plan är att stanna kvar i Newmarket fram till sommaren. Jag vill uppleva en sommar i Newmarket, då det är som vackrast här. Men man vet ju aldrig hur saker blir, vi får helt enkelt se. Jag har planerat att åka hem till Sverige igen i April runt den tjugonde någonting. Dels för att kunna fira min och Mirandas 20-års dag (som är den tjugoandra) och dels då vi har biljetter till Imagine Dragons som håller konsert i Globen den tjugosjätte. Det ska bli roligt, ser fram emot det!
Hoppas att alla haft en fin jul!
På återhörande,
Angelika
0