MENY
Med anledning av att det börjar dra ihop sig för Halloween åkte ett gäng av oss i stallet iväg till ett ställe som heter Scaresville i måndags. Scaresville är en populär och prisbelönad skräckvandring som anordnas varje år i Suffolk. Vi var ett ganska stort gäng som åkte och jag som aldrig varit på något sådant här tidigare var lite nervös innan då jag inte alls visste vad jag hade att vänta. Det var några som hade varit med året innan och de sa att de nästan blivit traumatiserade för att det hade varit så läskigt. Dessutom stod det på deras hemsida att “detta inte är något för folk med klaustrofobi” och jag har ju klaustrofobi big time så det kändes inte direkt jättebra. Att man avrådde folk med klaustrofobi från att delta såg jag inte förens efter att biljetterna var bokade och då kändes det som att det var för sent för att dra sig ur.
-
Det första som hände när vi började vår vandring var att min klaustrofobi slog till. Vi gick in i ett hus där det var alldeles kolsvart, sedan fick vi krypa fram i en massa små gångar och liknande. Vi gick på ett led och höll i varandra och den som gick först fick känna sig fram för att hitta ut. Det gick ändå ganska bra men det värsta då vi inte hittade vägen och behövde stanna upp flera gånger, att stå stilla och böjd i en kolsvart tunnel är inte min melodi liksom så då höll jag nästan på att få panik några gånger.
Då och då öppnade sig gångarna upp och vi kom in i olika rum där det stod massor av läskiga clowner och liknande som utförde en massa skrämningar. Efter en kvart kom vi ut ur huset och jag blev oerhört lättad och började att hurra en massa då jag trodde att vi var klara. Då sa de andra att “varför står du och hurrar för? det där var ju bara början!”. Det visade sig att det återstod ytterligare en timme av skräckfärden innan målgång.
Hela tiden sprang det runt folk som hoppade fram och skrämde oss och alla skrek hela tiden. Det roligaste var att se när killarna blev skrämda, de är i vanliga fall väldigt kaxiga och försökte först att verka coola men började ganska snabbt att fegjocka sig och inte våga att gå först etc.
-
Förutom Jason incidenten tyckte jag inte att själva spökena var så läskiga utan för mig var det värsta när jag drabbades av klaustrofobi. Efter ett tag blev man ganska van vid att bli skrämd så på slutet var det inte alls lika läskigt längre. Men hursom hade vi det jätteroligt och jag kan verkligen rekommendera andra att gå på något liknande. Det är roligt när folk blir skrämda och det är roligt att bli skrämd själv med (iallafall efteråt känns det kul).
På lördag kommer vi att fira Halloween på riktigt och då har jag, Tegan, Shona och Harry tänkt att åka in till Cambridge för att gå ut där. Vi har inte bestämt om vi ska vara utklädda ännu eller inte, vi får se hur det blir.
På återhörande.
/Angelika
0