MENY
Multicultural tävlade i lördags och slutade på en femteplats. Jag kom tyvärr aldrig iväg till tävlingarna utan fick se resultatet på mobilen istället. Jag hade hoppats på en vinst så jag blev lite besviken först men såhär i efterhand tycker jag ändå att hon gjorde en bra insats. Det var sjutton hästar med i hennes löp så hon slog tolv stycken och dessutom på en bana som var alldeles för mjuk för hennes smak (det regnade väldigt mycket innan så banan var väldigt mjuk, hon gillar att ha mer fäste).
Hon är väldigt egen och gör inte sitt bästa om hon inte får rätt förutsättningar. Jag vet att hon hade kunnat vinna det där loppet lätt om hon bara hade velat, men det är ju sådär med en del hästar. Det är bara att ta nya tag och hoppas att allt klaffar nästa gång istället.
Hos oss fungerar det så att alla har 4 varsina hästar som man ansvarar för extra mycket och tar hand om. Man kan säga att man fungerar lite som skötare åt dessa fyra. Om någon av “dina” hästar åker iväg för att tävla så får du följa med för att ta hand om den och träcka. Detta innebär också att om du har hästar som av olika anledningar inte tävlar så får du inte åka iväg på några tävlingar.
Jag har verkligen längtat ihjäl mig efter att få åka iväg på tävlingar men då mina fyra hästar som jag har ansvar för är inte redo att starta på lång väg så jag hade nästan gett upp hoppet om att få åka iväg. Men så hände det! Precis när vi skulle rida ut den sista turen idag så frågade James mig; “Angelika do you want to go racing tomorrow?”. Jag kunde knappt tro mina öron när han sa det och blev jätteglad såklart och sa genast att “Yes I’d love to!”.
Vi har två hästar som startar imorgon på samma bana och anledningen till att jag får åka är att det är Myles som tar hand om båda. Eftersom att han inte kan träcka båda två samtidigt så får jag ta hand om den ena. Så imorgon kommer jag att rida tre turer på morgonen och sedan åka iväg direkt. Det blir jag, Myles och Mary (the travelling head lass) som åker tillsammans. Jag ser fram emot det jättemycket, det ska bli jätteroligt! Hästen som jag kommer leda upp har dessutom en mycket bra chans och är favorit i sitt löp så jag hoppas att hon vinner, fingers crossed.
Här kan det vara väldigt noga med vad man som skötare har på sig för något vid tävlingar och det är alltid kostym som gäller vid lite finare tillställningar. När jag flyttade hit så tog jag inte med mig någon kavaj eller något sånt så jag fick ju nästan lite panik när jag stod och kollade i garderoben efter något att ha på mig. Jag vet att Myles alltid brukar klä upp sig som bara attan och jag vill ju inte vara sämre så med anledning av detta tog jag en tur in till stan för att leta reda på kläder att träcka i. Jag gick in i varenda potential klädbutik i hela stan men bara kunde inte hitta något! Antingen var det alltför basic och kofta-likt eller så var det märkeskläder deluxe med tweedkavajer för 300 pund.
Tiden började att rinna ut eftersom att jag var tvungen att återvända till stallet för att jobba eftermiddag och jag började att bli lite lätt uppgiven när jag såg räddaren i nöden - TK max! TK max är en affär som är lite lik en outlet med en del märkeskläder för nedsatta priser. Där hittade jag ett par kostymliknande byxor, en vit skjorta och en Michael Kors jacka (den var väldigt billig så tänker att den kanske var fejk men vet inte) som jag köpte och som får duga imorgon.
0