angelikagoeshorseracing.blogg.se - Because your good girl's gonna go bad

Förra helgen var väldigt händelserik med både julshopping och fest på schemat. När vi jobbat klart i Lördags tog jag och Luke bussen in till Bury för att julhandla lite. Luke är kompis till Myles och har precis börjat jobba i vårt stall som stable lad. Vi gick runt lite på stan och åt lunch innan vi åkte hem igen.

På kvällen gick jag sedan ut tillsammans med Luke och Myles. Vi gick till deras favoritbar The Shoes för att ta några drinkar. Vi hade roligt och pratade med en massa folk samt spelade biljard.

Baren på the Shoes

Myles gjorde en stor jäkla show av det hela när vi spelade biljard och var väldigt underhållande. Jag och Luke var i lag och spelade mot honom som spelade själv då han tyckte sig vara för bra för att spela i lag med någon av oss andra. Jag stod och skrattade gott åt honom och tyckte att det var roligt att han själv verkligen tog på sig rollen som biljard proffs. Varje gång det var hans tur utfördes en hel massa mätningar av olika slag innan han till sist var redo att köra. Det är så klart viktigt att man tar sin tid och inte bara kör på på måfå (som en annan gjorde) men han tog verkligen sin tid och var nästan på snäppet till patetisk. Det sorgliga var att hans mätningar nästan inte spelade någon vidare roll då han nästan var lika usel som jag och Luke. Vi klådde nästan upp honom (och vi var helt urusla skall tilläggas), men hursomhelst vann Myles, så grattis till honom!

Myles står och funderar över sitt nästa drag...

Senare på kvällen gick ett gäng av oss iväg till Unique en sväng och dansade lite. Luke kunde inte följa med då han endast är sexton så han stannade kvar på puben medans vi andra gick iväg. Jag tycker verkligen inte om Unique och tänker alltid varje gång jag är där att “gå aldrig hit igen Angelika” men glömmer alltid bort det av någon anledning så det slutar alltid med att jag går dit jämnt ändå. Den här gången var det värre än någonsin med en massa fulla typer och så så jag stannade bara i 20 minuter innan jag gick därifrån och gick tillbaka till Luke istället.

Jag hade min gula klänning dagen till ära!

Luke visade det sig inte gå någon direkt nöd på trots att han inte fått följa med till Unique, han stod och stultade runt i baren med ett glas i vardera hand. Det visade sig att Luke fått i sig en hel del på de tjugo som jag varit borta, så vi stannade inte kvar särskilt länge innan jag blev tvungen att leda honom hem.

Leder hem en något berusad Luke.

Luke jobbade dagen efter men jag var ledig och hade sovmorgon. Efter att han jobbat klart vid lunch tog vi tåget in till Bury igen för att utföra ytterligare julshopping. Luke mådde inte så bra efter bravaderna från kvällen innan utan satte sig mest och vilade medan jag sprang runt i affärerna. Alltihopa blev lite intensivt för honom med allt folk och så så han åkte hem relativt omgående medan jag stannade kvar och köpte alla julklappar som jag behövde.

På kvällen hade han dock klarnat till sig och vi gick ut igen till samma pub som kvällen innan. Varje Söndag är det karaoke kväll vilket innebar att det bjöds på mycket sång av olik kvalité. De flesta var sjukt dåliga (men desto roligare) men så fanns det även ett par som var riktigt duktiga. Jag gick aldrig upp på scenen utan sjöng mest med från min plats i baren. Dock så råkade jag lova pubägaren som heter Ken att jag ska sjunga nästa gång... Vet inte varför jag lovade det (måste ha varit full) men jag måste ju hålla vad jag lovat så det är nog bäst om jag börjar att öva lite. :)

Här sjungs det för fulla muggar, fast på tryggt avstånd från mikrofoner och scener ;)

Luke sa i början av kvällen att han aldrig sjunger karaoke och verkligen inte tänkte sjunga. Han ändrade sig dock efter några drinkar och sjöng en liten fin duett på slutet!

Det blev en ganska sen kväll så ingen av oss var särskilt pigga på morgonen dagen efter när vi var tvungna att gå upp och jobba igen. Men som tur var gick allt bra och nu är allt åter till sitt normala igen!

Den här helgen kommer jag att åka hem till Sverige igen och se mn familj igen för första gången på över tre månader! Jag ser verkligen fram emot det och kan knappt bärga mig! <3

På återhörande.

/Angelika

Dagbok från Newmarket